Sökresultat:
1332 Uppsatser om Föreningen för revisionsbyrćbranschen - Sida 1 av 89
Kompetensf?rs?rjning i revisionsteam. En kvalitativ studie om hur revisionsbyr?er hanterar utmaningar inom kompetensf?rs?rjning
Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att
kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen.
Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla
h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga
personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare
forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens
ska s?kerst?llas i revisionsteamet.
Konstgjorda vÄtmarksöar : flytande reningsverk?
Ă
r 2000 godkÀnde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebÀr att vi mÄste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det fÄr inte ha för höga halter av förorenade Àmnen. Vid förorening kan vattnet skada mÀnniskor, djur och vÀxter. Sverige mÄste stÀndigt jobba och förbÀttra reningen av vÄrt dagvatten.
Reningen av dagvattnet och pÄ vilket sÀtt det ska ske Àr nÄgot som stÀndigt kan förnyas och förbÀttras. Idag renas dagvatten med hjÀlp av dammar och vÄtmarker och reningen kan bli bÀttre med hjÀlp av flytande vÄtmarker.
Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vÄtmarker och att sprida denna sÄ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Àven anvÀndningen av dem sÄ att reningen av dagvattnet kan förbÀttras.
Arbetet innehÄller en litteraturstudie och resultat frÄn intervjuer vilka bÀgge syftar att ta reda pÄ hur en flytande vÄtmark fungerar, hur den Àr konstruerad, vilken typ av skötsel den krÀver, vilka vÀxter som fungerar bÀst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem hÀr i Sverige.
I arbetet finns det information om nÀr en flytande vÄtmark renar som bÀst, vilka typer av vÀxter som bör anvÀndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vÄtmarken.
Revisionsbranschens anpassning till CSRD. En kvalitativ studie om h?llbarhetsgranskning
Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting
Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur
direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur
svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga
utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.
Lekmannarevisorns ansvar : En studie kring lekmannarevisorns faktiska ansvar i en ideell förening
En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.
Att angöra en lobby : En kvalitativ studie av riksdagsledamöters erfarenheter och attityder gentemot lobbying ur ett kommunikationsperspektiv
Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.
HÄllbara konsumtionsmönster genom en alternativ affÀrsmodell? : En fallstudie av Rent-a-Plagg AB
Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..
Reduktion av patogena mikroorganismer vid fÀllningsdammar med aluminiumsulfat
Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..
CleanTech - En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov
Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr
finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie
uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom
CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ
informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga
affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller
genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap
inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att
kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och
att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men
för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..
CleanTech - En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov
Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àrfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studieuppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄinformationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet högaaffÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄllergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort ochatt Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..
Finanskris & lÄgkonjunktur ? konsekvenser för Äkerier och dess anstÀllda
Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..
Finanskris & lÄgkonjunktur ? konsekvenser för Äkerier och dess anstÀllda
Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt
pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats
sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer.
Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de
mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De
Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre
kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels
stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ
majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..
Internt upparbetade immateriella tillgÄngar : en studie om identifiering och redovisning i branschen konsumentvaror och -tjÀnster
Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar har uppmÀrksammats av bland annat standardsÀttarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör lÀggas pÄ identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext dÀr internt upparbetade immateriella tillgÄngar förekommer, och dÀrmed bidra till en förstÄelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmÀssigt, inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster.Metod: Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster som har internt upparbetade immateriella tillgÄngar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjÀnster anvÀnder sig av bÄde formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av den osÀkerhet som rÄder vid bedömning. Existensen av tumregler pÄverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken pÄ företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgÄngar. Branschen anser att det finns svÄrigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 Àr tillrÀcklig överlag..
Konkurrens om vÄr soppÄse : De kommunala bolagens stÀllning inom hushÄllsavfallsbranschen
Avfallsbranschen kan sÀgas vara en till hÀlften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall Àn hushÄllsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushÄllsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav pÄ en friare konkurrens Àven inom hushÄllsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestÀmmer konkurrensförhÄllanden inom den svenska hushÄllsavfallsbranschen och vilken effekt de har pÄ de kommunala bolagens stÀllning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och mÄnga kategorier av kÀllor har anvÀnts.
StyrförutsÀttningars pÄverkan pÄ utformningen av belöningssystem i IT-branschen
En uppsats om hur IT-företag som sÀljer konsulttjÀnster utformar sina belöningssystem, med fokus pÄ tre styrförutsÀttningars pÄverkan. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ empirisk material inhÀmtat frÄn fem stora IT-företag..
Föreningen Svenska KonstnÀrinnor och de svenska Matisseeleverna : En historiografisk och genusteoretisk studie av ett föregivet orsakssamband i konsthistorien
Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .